Innehållsförteckning:
- Funktionsbestämmelser
- Delvis vs Total funktionshinder
- Tillfällig vs permanent funktionshinder
- Skillnader i förmånsrättigheter
Socialförsäkringsåldersförsäkring eller SSDI fungerar som försäkringsgivare för "sista utväg" för personer som lider av ett funktionshinder som hindrar dem från att arbeta. I de flesta fall täcker SSDI bara de mest allvarliga funktionshinderna. Tillfällig total funktionshinder och permanent partiell funktionshinder beskrivs de två kategorierna av villkor som kvalificerar sig för invaliditetsförmåner för social trygghet. Skillnaderna mellan de två kategorierna har att göra med längden och svårighetsgraden av ett tillstånd.
Funktionsbestämmelser
Stödberättigande för invaliditetsförmåner för social trygghet beror på huruvida en person kan utföra någon typ av arbetsuppgift under långa perioder. Vid tillfälliga total- och permanenta partiella funktionshinder betraktar granskare också en persons tidigare arbetssätt när de bestämmer effekterna av funktionshinder. Handikappsbestämmelser innebär en granskningsprocess som undersöker effekterna av en persons tillstånd på sin förmåga att tjäna sig. Disability review boards måste överväga svårighetsgraden av ett fysiskt tillstånd och avgöra huruvida det leder till försämring betydligt för att garantera ekonomiskt stöd genom funktionshinder. I praktiken innebär funktionsbestämmelser både en medicinsk och en ekonomisk utvärdering av en persons fysiska status.
Delvis vs Total funktionshinder
En av skillnaderna mellan tillfällig total funktionsnedsättning och partiell permanent handikapp har att göra med att en person kan utöva någon form av förvärvsarbete alls. Någon med partiell funktionsnedsättning utför en reducerad kapacitet jämfört med innan en funktionshinder existerade. Med andra ord hindrar villkoret honom från att arbeta i sin vanliga arbetssätt, men han kan fortfarande utföra inom andra arbetsroller. Någon med totalt funktionshinder har förlorat de flesta, om inte alla, förmåga att utföra i någon typ av arbetsroll såväl som i hans tidigare arbetssätt.
Tillfällig vs permanent funktionshinder
Vid bedömning av ett funktionshinder kan socialtjänstemän beteckna ett villkor som tillfälligt, även om det finns en permanent funktionshinder. Social trygghet ser ett invalidiserande tillstånd när det gäller möjligheten till återhämtning och kräver att sökandena genomgår periodiska fysiska undersökningar för att avgöra om ett tillstånd har förbättrats.I vissa fall uppstår skillnaden mellan en tillfällig total funktionshinder och en permanent partiell funktionshinder när en person får en utvärdering av nedskrivningsvärdet. Enligt National Archives & Records Administration sker en utvärdering av nedskrivningsbedömning efter att en person får en tillfällig total funktionsnedsättning och har fått förmåner i 104 veckor. Baserat på en läkares utvärdering kan någon som visar lite fysisk återhämtning gå från en tillfällig totalbedömning till en permanent partiell funktionsnedsättning i de fall där en person fortfarande kan utföra 50 procent av sin tidigare arbetsförmåga.
Skillnader i förmånsrättigheter
Skillnaderna mellan tillfälliga total funktionshinder och permanenta partiella funktionshinder spelar en roll i hur social trygghet bestämmer en persons förmånsbelopp. Personer med permanent partiell funktionshinder kan få förmåner i upp till 500 veckor efter skadedatum enligt National Archives & Records Administration. Personer med en tillfällig total funktionshinder kan löpande få förmåner som börjar från och med dagen för deras sista dag på jobbet. I allmänhet är ersättningsbeloppet lika med en procentandel av skillnaden mellan lönerna som en person tjänat i sin tidigare arbetsordning och hennes nuvarande löneinkomstskapacitet. Procentandelar faller någonstans mellan 66-2 / 3 till 75 procent av löneskillnaden.